Projekt: Anorexia del II
Anledning: Jag har tagit mitt förnuft till fånga. (You wish!)
Så här är det. jag pratade med min kompis på lunchen. frågade så här: Om man är på en öde ö, utan mat, börjar kroppen ta från fettresurserna eller från musklerna? Min kompis som är ganska kunnig inom ämnet människo-kroppen sa att det är mucklerna som försvann först. och fatta vad jag har fått kämpa för att kunna göra min tio armhävningar på tå! Så musklerna är jag rädd om.
och i natt låg jag och vaknade. funderade. vad håller jag på med? varför kan inte jag få äta? kändes bara konstigt att vara utan mat.
och en tredje faktor: dagens idrottslektion. och jag hade ju danslektion första timmen. men idrottslektionen sista timmen... så rolig den var! styrketräning och konditionsträning. när man kom från omklädningsummet, ut i idrottshallen. den är full av folk och saker är utspridda på golvet som ett organiserat kaos. det såg ut som ett professionellt tränigsläger! så jag kutade runt där och hoppade över häckar, kröp och gjorde kullerbyttor och stod på händer. det var så roligt! och någonstans där bestämde jag mig för att det där med anorexia är inte min grej. jag vill kunna träna!
så nu tar jag tag i matätandet igen. har dock inte ätit på fem dagar. vet inte hur mycket det har påverkat min kropp. känner inte av det särskillt mycket. förutom lite yrsel, svårt att fokusera, huvudvärk och illamående. så, nu kanske min kropp har gått över till "energisparläge" och griper hårt i den mat som den får i sig. därför ska jag äta kalorisnål mat i mängder tills kroppen känner att den får mat igen och att den då lättare vill göra sig av med energi.
Jag tänker dock fortsätta räkna mina kalorier. visste ni att en vuxen människa förbränner 1500 kalorier i vila? idag har jag kanske ätit 500 kalorier. förbrännt minst 300 på gympan. + dansen. + de 1500 kalorierna som är nödvändiga för min överlevnad. så i runda slängar kan jag stoppa i mig 1500 kalorier utan att ha för många kalorier i mig. Suveränt!
det konstigaste är att ingen i min omgivning vet om det här. jag berättade för en som jag känner på msn. eller jag känner honom inte. och vi bor i varsin ände av landet. honom berättade jag för. men ingen annan vet. och jag valde att prata med min kopmis om det när vi satt i matsalen och jag hade tallriken full av mjölksuvaed makaroner och stket falukorv. mm vilken god lunch det var. Men halva tallriken rivna morötter!
Projekt: Anorexia
Jag väger runt 60 kilo. det är inte ovanligt för en kvinna på 18 år. jag vet inte vad jag väger exakt idag för jag är jättedålig på att komma ihåg att väga mig, trots att badrumsvågen alltid står på samma plats hemma hos mina föräldrar. nu är jag i min lägenhet och här finns det ingen våg.
det är inte vikten som är ett problem för mig. jag vet egentligen inte vad det är som är fel. eller det vet jag ju.. det är mtt huvud det är fel på. mina tankar, min inställning. jag vet det. men ändå vill jag inte äta.
det började i fredags. så det har hållit på i drygt tre dagar. och kommer antagligen inte hålla på så mycket längre. jag är inte så jättemålmedveten vad gäller det här projektet.
jag slutade alltså äta i fredags. jag åt frukost som vanligt. lunch som vanligt. det var korvstroganoff, som är så oerhört gott. jag åkte hem till mamma och pappa. pappa var bortrest i jobbet så han var inte hemma på hela helgen, och kommer inte hem förrän nästa helg tror jag. och mamma jobbade. så lillebror lagade mat. det blev burksoppa som jag verkligen hatar. jag tog en halv tallrik bara för att vara snäll och få sitta till bords med mina bröder en stund. sedan åt jag inte mer den dagen. jag små-åt lite skumtomtar och after eight. men inget utöver det. anledningen är egentligen en sorts protest. ingen lagade god mat åt meij, då jag för en gångs skulle kom hem. då tänkte jag inte äta. och när mamma kom hem på kvällen hade hon bara handlat mjöl och bacon. ingen a-fil som är så god till kalaspuffar. så då tänkte jag inte äta.
kände mig lite glad att jag inte ätit. trots att jag hade huvudvärk. så jag bestämde mig lite halvt i mitt undermedvetna för att inte äta mer.
på lördagen åt jag mackor till frukost. men först var jag istallet. åt inte förrän jag kom in från kylan och kände mig lite ledsen. så jag åt mackor. sedan vofflor för mamma gjorde dom. sedan åt jag inget mer. en halv- halvliter glass. okej. men inte mer. jag hoppade upp på mammas cross trainer och brände 100 kalorier. var jättetrött, så det blev inte fler. brukar bränna 220 kalorier. jag var lite illamående emellanåt. men bara man inte tänker på det så försvnner det. samma sak med huvudvärken.
idag, söndag åt jag havregrynsgröt klockan två typ. då hade jag varit i stallet. sedan åt jag till middag spaghetti och korvstroganoff. tänkte inte äta något mer idag. köpte i och försig jordnötssmör som jag småsmakade på. fick lite dåligt samvete. gör nog några sit-ups innan jag går och lägger mig.
jag är lite orolig för att inte vara så bra på dansen om jag inte äter. men jag har inte tänkt så mkt på den här grejjen egentligen... tänkte bara låta bli att äta på alla tider då jag inte är vrååålhungrig.
det är konstigt ändå, hur lite jag har påverkats under dom här dagarna då jag tagit ett steg från mina vanliga matvanor. lite huvudvärk och illamående, det är allt. får se hur det går i skolan. kanske märker jag mer skillnad där? under helgen har jag inte kännt någon hunger.
Jag är en helt vanlig gymnasieelev. har väl egentligen inga större problem. det vet jag. egentligen. och egentligen vet jag att "äta bör man annars dör man" men äsch. ett litet tag kan jag hålla på så här. jag ger snart upp. jag är inte så bra på att hålla såna här projekt långlivade. och särskill ett sånt här projekt, som jag vet vad det gör mot kroppen. men en liten stund kan jag hålla på
