Tankar kring livet, kring döden. Men mest är det bara meningslöst dravel.
Så har ännu en dag gått.
En helt betydelselös dag
Och vi är ett steg närmare döden
Äsch, vad pratar jag om! Jag vet ingenting om döden. Det ända jag vet är att den rycker ifrån mig de som jag en gång älskat. Och att den får mig att gråta. Och att den skrämmer mig. Då jag ligger ensam i min säng, i mörkret, i tystnaden. Döden kryper upp inom mig, skrämmer mig. Jag kan inte sova. Gråter. Väntar. Snart kanske han kommer och tar mig!
Men det gör han inte. Han väntar. På vad? På att jag ska få leva färdigt? Hur vet man att man levt klart?
Åhh, jag är så rädd för döden att jag knappt vågar mig ut i livet...
En helt betydelselös dag
Och vi är ett steg närmare döden
Äsch, vad pratar jag om! Jag vet ingenting om döden. Det ända jag vet är att den rycker ifrån mig de som jag en gång älskat. Och att den får mig att gråta. Och att den skrämmer mig. Då jag ligger ensam i min säng, i mörkret, i tystnaden. Döden kryper upp inom mig, skrämmer mig. Jag kan inte sova. Gråter. Väntar. Snart kanske han kommer och tar mig!
Men det gör han inte. Han väntar. På vad? På att jag ska få leva färdigt? Hur vet man att man levt klart?
Åhh, jag är så rädd för döden att jag knappt vågar mig ut i livet...
Kommentarer
Trackback
