Dancing Queen

Snart börjar skolan igen. Smurfade in på skolans hemsida för att kolla mitt framtida schema; Men det fanns inget schema där! jag blir så oerhört stressad, vill ju ha klart för mig hur hösten kommer att se ut innan jag går dit!

men men, samling med klassen en timme innan lektionerna drar igång. Får väl schema då.
Grejen är at jag glömt vad jag valt till valbara kurser och inviduellt val, måste skynda mig till expen och fråga på Torsdag "/

Jag valde dans iaf, så mycket vet jag! =) Älskar att dansa, dansade även förra året. Streetdance. Det var skoj =) Har aldrig riktigt dansat förut, förutom då man dragit iväg på disco och på mellanstadiet så brukade ju vi vara några tjejer som koreograferade dans till någon låt vi tyckte om och därefter visade upp för klassen.
Nu däremot dansar man en gång i veckan (nu i tvåan blir det två ggr i veckan, tjoho!), både lite balett med streching, jazz, styrketräning och sist på lektionen streetdance. Då tränar vi på våran låt som man ska visa upp på aulans scen i slutet va terminen. Helt underbart att få stå där i stårlkastarljuset. Vet att en massa människor man känner sitter där. Man är i centrum of univers. Underbart! Låten börjar, pulsen slår. Nervositeten som fanns backstage måste försvinna så man minns koreografin. Man börjar dansa, har sina danskompisar omkring sig.

Och känslan då sista tonerna sakta fösvinner och man står där, andfådd. Applåderna börjar komma och man vänder om för att gå ut. Jag älskar det.

I tvåan så kommer jag att dansa Jazz, om jag förstod saken rätt i våras. 1:an=streetdance 2:an=jazz 3:an=balett. I trean dansar man även tre ggr i veckan. Längtar.

Det blir inte alltid som man tänkt sig

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det kan bli bättre!

så är man nyligen hemkommen från att ha varit borta. (bra beskrivning där "/ )

var som sagt med mamma på jobbet (hemtjänsten). var lite smått orolig för att jag vill ju inte jobba inom äldreomsorg över huvud taget. följde med mest bara för att jag vill hälsa på Amelie en sista gång innan hon flyttar till skolan, och mamma jobbar i närheten av där hon bor.

jag fick skriva under ett papper där jag lovade tystnadsplikt, men det jag avslöjar i detta blogginlägg strider inte mot några sådana regler. Så det så.

träffade världens underbaraste människa!!! hon var så söt och vänlig,,, ni kan inte förstå! hon tog i hand och hörde dåligt, jag fick upprepa mitt namn många gåner. hon log brett då hon äntligen hörde. "-Det var ett fint namn." konstaterade hon.

hon ville prata mycket med mig, hade en massa att berätta och en massa hon ville veta. Men så tog hon mig i hand en gång igen, ett handfast grepp. såg mig i ögonen och sa dirket från  hjärtat med ett stort leende -" va' fin du var!".  vad svarar man på det..? jag bara stod där och log. sa väl tack lr något sådant... 


hon var en duktig keramiker, visade mig runt i huset så jag fick se alt fint hon gjort. berättade att hon fått lov att åka in till staden för att bränna sina verk, men hon gick en kurs i skolan *gjorde en gest mot byn* där hon lärde sig hur hon skulle göra. 

hon hade tappat bort något, så vi fick leta. hon satte sig på sängen som vi (jag och mamma) höll på att söka under. då jag ställde mig upp fick jag syn på två tavlor på en annars tom vägg. vackra, snirliga ramar; den ena i silver, den andra i guld. mamma såg att jag tittade på dom, det där är hon när hon var ung. berättade hon. i den gyllene ramen fanns en vacker porträtt bild av henne, och i den andra fanns hennes man bevarad. 
   jag log och tittade på henne, då hon såg att jag tittade på tavlorna. -"jaa, det där var längesen..." sa hon. "-ja, men du är fortfarande fin, du" sa mamma. hon sträckte på sig och gjorde en gest över det vita håret. "-ja, jag är snygg!" sa hon och log. jag kunde bara hålla med! =) ett sånt självförtroende och så ärlig mot sig själv och omvärlden. det är så man önskar att man var, likväl nu som om sjuttio år.

men mitt under middagen  stannade hon upp och såg på mamma. "-jag har det så långsamt" sa hon. hennes barn och barnbarn bor inte mer än 100-200 meter. jag bor 90 mil ifrån min mormor. och gammelmormor, som jag så gärna skulle vilja umgås med mycket, verkligen lära känna henne. träffas bara om somrarna över några dagar.

Döden

En grymt bra låt är ju den där i samma bil med Bo Kaspers orkester. I ett avsnitt sjunger han "jag har velat dö med stil". Och vem vill inte dö med stil? Dö för kärleken, dö för att rädda världen eller dylikt.
  Såg nyligen en gammal film, Harry Flynt- skandalernas man. I filmen så filmar han sin fru och hon undrar varför.
- Så att du minns hur du såg ut när du blir gammal och ful. Svarar han.
.Jag blir alrig gammal och ful! Hävdar hon. Och senare dör hon i AIDS.

Själv vill jag blir gammal. Men jag vill aldrig blir ful. När jag blir gammal ska jag bli som min gammelmormor. Hon är världens underbaraste gammelmormor! Hon är hur ungdomlig som helst till sättet, har nära till skratt men kan även förstå hur andra mäniskor mår. Hon är nästan nittio år, och när jag är nittio, vill jag att mina barnbarnsbarn ska kunna tänka om mig, såsom jag tänker om henne; När jag blir gammal vill jag bli som hon!

Min vän Zara

Har nyss messat en gammal kompis till mig. Lärde känna henne då hon gick i fyran och jag gick i trean. Hon var nyinflyttad och jag minns fortfarande den där första dagen. Hon satt några bänkrader framför mig, hennes långa, bruna hår var samlat i en slarvig hästsvans som låg utefter hennes rygg. Hennes axlar drogs upp mot öronen och hon tittade ner i bänken då läraren berättade för oss andra att det fanns en ny elev i klassen.
   Hon hade nästan lika långt hår som jag. Det hade bara varit jag som haft hår som nådde ner till armbågarna tills hon flyttade in. Hon var vad man kan kalla en pojkflicka, det långa håret var inget hon brydde sig om. Samma liggande hästsvans varje dag. Hon hade väl, precis som jag, långt hår för att hon helt enkelt inte brydde sig om att klippa det. Men jag fick mitt hår flätat varje dag av mamma. Ibland en fläta, ibland två. Håret utsläppt vid fotografering eller andra högtidliga tillfällen, hade då haft flätor hela natten så att det var alldeles lockigt. Men Zara hade alltid den där hästsvansen. Vi andra tjejer i klassen ville att hon skulle släppa ut sitt långa bruna hår på lucia och skolavslutningen, men hon gav inte med sig.

Zara är en av de roligaste personer jag känner. Men tyvärr så har vi inte så bra kontakt nu när vi båda börjat gymnasiet.

Tv & Me

Just nu pågår sommarkrysset på tv4. Första artisterna jag och mamma såg var Danny och Theresse som sjöng en låt tillsammans.
Jag har frågat mamma om inte jag kan få gifta mig med honom, och hon tyckte det var en bra idé! haha =) Han är verkligen söötast i världen^^, Har sett honom live en gång, han gör såna grymt sköna moves on stage. Man kan inte låta bli att bli kär i honom! Min kompis som aldrig riktigt gillat honom blev också kär faktiskt.

Nyare inlägg
RSS 2.0